I måndags kväll och natt snöade det här i värmland. Det kom väll ungefär 2-3 cm och det var alldeles ljuvlig pudersnö! Och sen på tisdag morgon vaknade jag till strålande solsken! Vackrare än så kan man ju nästan inte få det! Fast tyvär går det inte (eller jag är iaf inte en så duktig fotograf) att jag kan fånga det vackra på bild, det måste helt enkelt upplevas. Men fick iaf med mig mamma och vovvarna ut på en helt underbar skidtur, vi var de första som var ute och åkte i den nya snön och såg massor av spår från djur. Lyckades även på relativt kort stund se 5 rådjur, så Fannys näsa gick på högvarv i alla spåren, men hon har iaf inget behov av att sticka på dem utan är nog mest bara nyfiken, fick det även bevisat för mig att vilt än sålänge inte är mer intresant än mig. Jag  skulle precis till att åka ut för en nerförsbacke, som mamma redan har åkt och hon stod längst ner och väntade. Och jag hade precis gett hundarna ett varsågod, spring till mamma, när jag fick se ett rådjur i full karriär springa på vägen rakt framför dem och sen ner i skogen. Båda hundarna var ju påväg rakt emot det, men när jag ropade så vände båda två (ja Lotta också faktiskt) på en gång och kommer glatt tillbaka igen. Då var jag stolt vill jag lova!

Sen på tisdagkvällen hade vi en lugn kväll på jobbet, men känns fortfarande läskigt att jag om en och en halv vecka ska gå själv, för lär mig fortfarande nya grejer varenda pass som hade varit svårt att veta hur jag skulle hantera om jag inte hade haft en handledare, men men, det finns ju alltid folk att fråga sen också!

Och idag har jag gått brevid på vår operationeavdelning, och gissa om jag är trött i ryggen och har ont i fötterna, för idag har jag stått på en pall och tittat hela dagen. Och det är vekligen mycket jobbigare att stå så än att gå hela dagarna! Men det har varit riktigt spännande, även om det stundtals var svårt att se från min plats uppe på pallen :) Och blev så glad över hur jag blev bemött. Alla jag träffade idag (och det var verkligen inte få) tog mot mig med öppna armar, berättad och förklarade och var måna om att jag skulle få ut så mycket som möjligt av dagen. Sånna människor blir man verkligen glad av att träffa! Sen är det allt en konstig känsla att se en människa bli sövd och uppskuren. Men har iaf överlevt en hel dag ståendes på en pall (för att kunna se så mycket som möjligt) utan att svimma så får väll iaf vara stolt över det :)

Sen när jag kom hem igen så hade hundarna varit själva ett par timmar, och tror ni inte jag blir irriterad på mig själv, det sista jag tänkte när jag åkte i morse var att jag borde nog ta bort de där raggsockorna som ligger på elementet i hallen, för det är i Lottas huvudhöjd. Men sen glömde jag det, för de har ju aldrig tagit något därifrån förut och det ligger alltid massa saker där. men idag när jag kom hem så mötte Lotta mig glatt i dörren, väldigt stolt och med en väldigt trasig raggsocka i munnen. Nu vet jag inte om det är hon eller Fanny som har haft isönder den, men vem det än är så hoppas jag iaf att dem inte har svalt några trådar. För har sett alldeles för mycket hemska konsekvenser efter att dju har ätit trådar :(

Men men, änsålänge mår de iaf bra även om de tycker jag är lite tråkig, har nämligen bestämt mig för att de behöver en vilodag idag, så borträknat från mammas promenad i morse så kommer de inte få göra något mer fysiskt idag. Det är istället kloklipp och massage som står på schemat. Tror fannys kropp kan behöva det för nu har det blivit väldigt intensiv och hård träning ett tag. Igår när vi åkte skidor så åkte nog jag och mamma ca 5 km, skulle gissa att Fanny sprang minst 2 mil, och det i ganska högt temp :) Gissa om hon var trött efteråt!

Min nu, väldigt oanvändbara raggsocka :(

Lotta tycker om att vara med och åka skidor!

Förutom när hon får is i tassarna :( Då haltar man och kan plötsligt inte gå alls, sen lägger man sig ner och ser hjälplös ut tills någon kommer och hjälper en :) Ibland tror jag nästan hon gör så fast hon inte har någor is i tassarna bara för hon tycker det är så trevligt med en vilopaus med lite gos :) För det är inte alltid jag kan hitta några isklumpar, men ändå skuttar hon glatt vidare efteråt!

Det är så skönt att kunna åka ute på den stora öppna golfbanan, hundarna kan springa fritt och ingen bryr sig om om de skulle förstöra några skidspår!

 

Kitty

15 februari 2012 22:48

haha det ser ut som att raggsockan är "stel" och står rakt ut för bilden är inte vänd ;) Tog ett tag innan hjärnan kopplade så här efter en kväll på jobbet...! Kul och se operationerna som pateinterna på avdelningen går igenom! Lättare att förklara för de som har frågor och lite lättare att förstå dem som ligger där i sängarna och har genomgått dem precis ;) Kram på er!!

http://kittty.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av flera anledningar, för det första att jag inte lär mig hur jag ska instruera folk jag tränar med för att skapa en bra situation för Bell. Och för det andra att jag sen inte kan släppa dessa tankar när jag ska försöka sova. Så nu provar jag att skr...

Har funderat på att skriva många gånger men det har visst inte blivit av av olika anledningar. Iaf så har lilla Bell nu hunnit bli 7,5 månader gammal, hon är ungefär 50 cm hög och väger 14 kg och vi har flyttat tillbaka till Uppsala :)   Jag är s...

Ja så känner jag ofta efter promenaderna med Bell nuförtiden (dock inte alltid för vi har våra motgångar ibland oxå). Men idag har vi till exempel passerat förbi två barn i 4-5 års åldern som till och med kom fram rakt emot oss för de var så nyfikna ...

Ja de verktygen jag har fått för att jobba med Bells rädslor har börjat ge lite resultat och hon känns nu som hon börjar kunna hantera situationer som hon förut inte hade kunnat. Nu var vi till exempel precis ute för att kvällskissa och gick då förbi...

Ja just nu känns det som det går bättre och bättre med Bell, hon har blivit betydligt mognare och är därför lättare att kommunicera med, jag har fått fler verktyg och tydligare ideer på hur jag ska hantera henne och omgivningen och det känns som att ...