Oj så fort dagarna går, de bokstavlig talat springer iväg för mig! Igår jobbade jag sista dagen på sjukhuset, känns verkligen tråkigt att lämna alla underbara männsikor jag har lärt känna där!! Tänk vilken fantastisk tur jag har haft, sen jag slutade universitetet har jag inte haft annat än underbara kollegor! Och sånt är verkligen guld värt!! Och extra roligt tycker jag det är med de kommentarer jag får nu, att jag alltid är så glad och rolig att jobba med. Sånt blir jag väldigt glad av att höra, för är inte alltid jag upplever mig själv som sådan. Och nu hoppas jag på ett arbete med lite mindre stress och på att iaf få bra kollegor (det räcker om de så bara är hälften så underbara ;p).

Sen har vi ju mina underbara vänner. Det kommer verkligen bli tomt och konstigt att inte kunna träffa dem så ofta som jag vill. Var förresten ute med Anna och några av hennes vänner på en underbart rolig ridtur i onsdags! Var 6 år sen jag satt på en hästrygg så kan ju säga att jag kände mig rätt ringrostig, ja jag har ju aldrig varit någon duktig ryttare men lite säkrare än såhär har jag iaf känt mig :) Fick låna en superfin och trevlig gammal travare, pigg som en buse! Vi var väll lite oense en stund om vilket tempo vi faktiskt skulle förflytta oss i men för det mesta hade vi riktigt trevligt :) Verkligen något jag kan tänka mig att göra om igen, även om jag fick halta fam och knappt kunde sitta ner dagen efter :)

En av de fina hästarna som var med på ridturen!

Annas fina häst Josefin!

Och den fina hästen jag fick låna, Area

Torsdag eftermiddag spenderades med bästa Emma och Lilly, hon växer verkligen så det knakar och är glad och busig mest hela tiden. Känns väldigt tråkigt att inte kunna följa hennes utveckling lika tätt som jag nu har haft äran att få göra.

Och idag började jag och Anna dagen med lite fotande av henne och jossan nere vid sjön, var så underbart väder så kunde inte låta bli att fråga om de ville vara modeller. Önskar så att jag hade ett objektiv med mer zoom, tror faktiskt jag ska investera i det, och ska även försöka gå en fotokurs, hoppas jag kan hitta någon sådan i halmstad. För det där med att fota är verkligen något jag älskar. Idag hade jag problem att få till skärpan, vet inte rikgigt var felet ligger (därför jag behöver gå kurs!!) men var iaf ett par bilder som blev bra!

Efter fotandet bar det av hem till Anna för ett besök av hundfysioterapeuten Therese, väldigt trevlig tjej som verkade kunna sitt yrke, hon kände först igenom Fanny med utgångspunkt att försöka hitta några skador efter vurpan i helgen. Men hittade inget!! Så då fick hon istället en helkroppsmassage. Det hon hittade då var en liten stelhet vid ena skuldran och lite i ländryggen, men det var lätt att massera upp. Så himla skönt och vilken lättnad!!!

Och det ska verkligen bli spännande att börja ett nytt äventyr! Börjar bli lite nervös inför nya jobbet, kan ju ingenting om ortopedi! Men men, det ska nog gå bra tillslut :) Och längat efter att få bo in mig i nya lägenheten. Ska bli kul att få utfoska ett helt nytt område och ska bli roligt att få lära känna massa nya underbara människor!!

Är iaf nästan färdigpackad nu, ska göra ett sista ryck i morgon och sen är jag redo att åka!!Wii så spännande!!

Sen måste jag bara visa klippet från filem i kumla där Fanny snabbt lämnar banan när jag glömmer ropa på henne efter en tunnel, kan ju tycka att jag iaf nu borde ha lärt mig läxa och i framtiden kanske gör lite bättre ifrån mig ;)

Så igår hände ytterligare en sak som bara inte får hända. Jag jobbade och mamma passade hundarna. Hon var ute och gick med dem i koppel och hade inte kommit så långt hemifrån när hon ser två unga tjejer sitta med en stor svart hund som skäller och rycker i kopplet, hon och hundarna tänkte inte så mycket mer på det då detta ju är en ganska vanlig syn. Så de promenerade bara vidare och ignorerade hunden. Men efter en liten stund så hör de skrik bakom sig, mamma vänder sig om och ser då den ena flickan släpas fram på magen bakom hunden som drar rätt mot mamma och mina hundar. Och för att göra det hela värre så orkar väll antagligen flickan inte hålla längre, för hon släpper iaf kopplet. Och sen gick allt väldigt fort, hunden kastar sig fram mot mina hundar, mamma försöker attackera den och gå emellan, Fanny lyckas på något mirakulöst sätt ta sig ur sitt halsband och sätter av i högsta fart bortåt, hunden följer efter henne, men tacka gudarna för att Fanny är snabb, den andra hunden hade inte en chans, och medan den stod och kollade efter henne så hann ägarna ifatt den. Gissa om tjejerna fick sig en utskällning utan dess like. De går nog inte ut med den hunden igen. Men för mamma var det inte bra ännu, för Fanny kom inte när hon ropade, och Fanny som alltid kommer i vanliga fall. Men eftersom de inte hade gått så  långt hemifrån bestämde sig mamma för att gå hem och kolla, hon fick nästan dra Lotta med sig för Lotta tänkte då inte gå därifrån utan Fanny. Men väl hemma igen så sitter Fanny på trappen och väntar på dem, men är väldigt skärrad och måste kolla flera gånger så inte den andra hunden finns i närheten. Vet nog inte om det var Lotta eller mamma som blev gladast över att se henne. Underbara lilla hund. <3 Skulle tro att mamma låg på golvet resten av kvällen och gosade med dem båda <3

Eftersom allt gick så fort så hann mamma aldrig se om hon blev biten, men har gått igenom henne ordentligt och kan iaf inte hitta något, men det visar sig ju inom någon dag i så fall. Och nu håller jag tummarna för att hon inte får någon skräck för främmande hundar. Sånt här kan ju sätta spår även på de mest stabila av hundar. Men håller tummarna för att hon har en så pass stabil grund att stå på att hon kommer över detta fort! Och tacka gudarna för att hon inte blev påkörd på vägen hem, vet ju inte rikitgt hur hon tog sig hem men mamma och pappa bor i ett villaområde där det ändå är en hel del trafik.

Och Lotta gav den andra hunden sig liksom inte på, vet inte varför men den var mer ute efter Fanny, kan ha varit för att Lotta aldrig någonsin tittade på hunden, hon är väldigt bra på att sätta huvudet snett uppåt och ignorera jobbiga/skälliga eller i detta fallet farliga hundar. Vet inte om det kan bero på det men är iaf evigt tacksam att hon inte blev påflugen.

Så såhär i efterhand så gick ju allt ändå bra, ändå blev jag alldeles skakig när mamma berättade om det och jag blir alldeles skakig nu när jag skriver om det. Så obehagligt och ännu en sån sak som bara inte får hända!!

Mina älskade hjärtan!! Och på fredag har vi tid hos en hundfysioterapeut för en riktigt genomgång.

Håll nu tummarna för att Fanny inte blivit hundrädd, i så fall vill jag ha massa träningsvolonäter med stabila hundar som vi kan åka och träna på   !!!

Mina älskade underbara  hjärtan, vad skulle jag göra utan er!!!

Igår var jag och Fanny iväg och tävlade i kumla. Och Fanny har verkligen tänt på det här med agility och var mer laddad än någonsin. Och var väll antagligen därför det hände. Hon hade rak ansats till Aet och gasade för fullt, tog i så mycket över nocken att hon aldrig ens nuddadde i nerfarter och eftersom hon är så underbar som hon är och har lärt sig att nosdutta så kör dummern i huvudet först istället för att försöka landa på benen och springa frammåt, detta gör att hon landar på huvudet och gör en kullerbytta frammåt. Såg ut som hon skulle bryta nacken :( Det var något av det obehagligaste jag har varit med om och jag hade i stort sett ont i magen resten av dagen... Fanny var och är dock helt oberörd, jag har böjt, tänjt och klämt överallt men kan iaf inte hitta några ömma punkter. Ska dock boka tid hos en hundfysipterapeut nu i veckan som verkligen får gå igenom henne! Så nu är det slut på nosduttar på Aet för vår del, hade ju tänkt köra det tills jag var helt klar med running, men aldrig mer!! för det här vill jag aldrig mer vara med om. Så nu blir det bara hopplopp tills vi har något annat som fungerar. Eventuellt så anmäler jag till agilityloppen och kör på att belöna starter eller slalom eller något annat. Vore ju suveränt att kunna belöna i 50 procentav loppen :)

Mitt älskade <3

De två kvarvarande loppen (som var var hopplopp, annars hade jag inte kkört alls) hade jag nog ganska förståligt lite svårt att tagga om till. Så det första blev helt katastrof men nu har hon iaf fått hoppa en mur för första gången i livet. Det sista lyckades jag dock tagga något sånär inför och vi gick både in och ut med en bättre känsla. Två halkningar i det våta gräset resulterade i ett rivet hinder och en missad slalomingång, sen slutade banan med en tunnel som gick rakt ut mot sekretariatet, jag glömde ropa på henne där och tog nog för givet att hon skulle svänga i och med att banan tog slut, men icke sa nicke utan hon flög ut ur tunneln och ut från banan med en väldans fart. Som tur var stod ingen agressiv hund i vägen och när hon väl kom på att hon inte skulle vara där så kom hon ju snabbt tillbaka. Och jag kunde verkligen inte göra annat än att skratta. Det blev bara så komiskt. Så nu borde jag ju för tusan lära mig att ropa i tunnlar när jag vill att hon ska svänga!! Var ju inte första gången jag glömmer det om vi säger så :) Denna banan finns på film så ska be anna ladda upp den så får ni se hur kul det ser ut när hon spriner av banan som det varden självklaraste saken i världen. Mitt underbara lilla hjärta!!

Som tur är blev aldrig loppet där hon kraschar filmat, hade nog inte klarat av att se det på film, så läskigt var det!

Annars är vi denna helgen hundvakter till bästa Kiwi och Tess. Så mysigt med fyra hundar! Så nu ska jag trotsa vädergudarna och bege mig ut på en promenad med dem allihopa!! Sen blir det att ta tag i det sista av packningen!! Bara en vecka kvar till flytt nu!! Så får vi se om jag blir bättre på att blogga igen efter flytten. I stort sett så har träningsmotivationen varit som bortblåst sen i somras och när den dog så dog nog även intresset att blogga. Eftersom det oftast är om träning jag skriver och gör filmer. Men förhoppningsvis kommer det snart lite ny inspiration snart :)