Ja just nu är det får för hela slanten :) Tyvär hade Lena som vi köpte fåren av missat att verka klövarna, så efter nogranna instruktioner om hur man gör så gav vi oss på att göra det själva. En liten utmaning kan man säga men tycker att vi klarade det galant. Elin hade studerat ut ett "fårsättargrepp" på youtube så det använde vi oss av och sen klippte vi med en sekatör. Så nu börjar vi verkligen bli grymt duktiga på fårhantering :) När vi verkade klövarna upptäckte vi även ett sår i ett av fårens armhålor, troligtvis från klippningen hos Lena innan de flyttade till oss, det såg rätt djupt ut till att börja med och vi funderade på att ringa veterinär, men det finns inga infektionstecken runtomkring så nu kör vi på daglig rengöring istället och till vår stor glädje så läker det faktiskt fint, ser redan mycket bättre ut!

Två av tackorna blev ju tyvär halta under transporten hem. Så de har fått stå i en "sjukfålla"som vi byggde av lastpallar. Här gäller det att vara kreativ :)

Och de är faktiskt riktigt nöjda med att bo där, de får ju hö att äta morgon och kväll, och de tre andra fåren står oftast precis utanför och hänger. Det är riktiga kompisar det ;) Och även hältorna blir bättre o bättre, så hoppas vi kan släppa ut dem snart!

Annars hade ju inte Lena kunnat valla så mycket på fåren eftersom hon har haft så isigt under vintern. Det innebar att fåren var extrem springiga när vi fick dem och de flyttade sig kaosartat lätt så fort våra hundar närmade sig och hade absolut inga tendenser att söka sig till människor som tidigare får vi har vallat på har gjort. Och det är säkert super för lite mer vältränade hundar och folk men för oss blev det först lite kaosartat, men nu efter bara typ 3 gånger vi har vallat på dem börjar det redan kännas bättre. De flyttar sig inte fullt lika "lätt" för hundarna och de börja kännas mer lättkontrollerade för hundarna.

Jag fick en aha upplevelse när vi var hos Lena som verkligen var bra. Jag fick inte Fanny att gå in och hämta ut fåren från ett hörn. Jag trodde hon var rädd och inte vågade gå in där (det har hon ju varit förr och är fortfarande ibland), men i detta fallet så berodde det på att hon "visste" att om hon går in i hörnet så kommer fåren sticka eftersom jag inte gjorde mitt jobb och balanserade dem mot henne. Och när jag skärpte mig och tog min balanseringsuppgift på allvar så gick det betydligt bättre! Häftigt!! Sen nu här hemma har det hänt här också, så efter lite tänkande så satte jag och Kitty en lina på Fanny igår så gick jag och guidade med linan och så fick hon balansera med Kitty, Och wiie vilken häftig känsla när vi fick till det. Kändes som ett riktigt lyckat pass!

Idag körde vi först vidare på samma spår och det går faktiskt över förväntan, tidigare har jag ju inte ens kunnat ha lina på henne för då har hon slutat jobba men nu jobbar hon jättefint vidare. Sen tog vi ur dem ur lilla fållan för att träna att gå lite längre sträckor i balans. Och efter att ha fått ner farten på Fanny med ordet sakta, är så häftigt hon har verkligen greppat vad ordet "sakta" betyder, och det är verkligen en jättestor hjälp. Och det blev väldigt tydligt för henne att fåren gick mycket bättre och mer kontrollerat när hon sänkte farten, något jag inte har kunnat få henne att förstå på egen hand förut när jag bara har lagt henne när hon gick för fort.

Vad jag lärde mig idag var att det gick fint att driva bort från draget, när jag däremot ville vända och gå med fåren balanserat mot draget då kan hon inte alls. Jag får henne inte att flanka upp och hämta fåren och jag får henne inte att gå i balans. Men efter lite tänkande så fattade jag ju att det var för att kontrollbehovet är stort och hon känner ju att jag kommer tappa dem, (vilket jag ju även gjorde ett par gånger vilket säkert bara bekräftade hennes teori ännu mer) så i nuläget la vi ner det och jobbade med lite lättare saker :) Så får jag fundera ut hur jag ska lägga upp det för att vi ska lyckas. Vet att lena (kennel tynant) har bloggat lite om det så får gå in och läsa det :)

Annars surfade jag runt lite när jag hade lugnt på jobbet igår natt, och hittade detta fina fotoalbum https://plus.google.com/photos/117679176731976597420/albums/5144496404678127825

 hos Pegs uppfödare http://www.gailfawcett.se/. Snacka om att Fanny är lik flera av sina släktingar på sin fina mors sida :)

Ja senaste veckan har spenderats med att göra i ordning fårhagen och hjälpa Elin och Magnus i deras nya hus. Det är verkligen häftigt hur stor skillnad lite färg kan göra!! Och så underbart att ha syster i samma stad!!!

Mer om den spännande hemflytten en annan dag! Men här kommer iaf lite bilder på våra söta får!

Ja nu märker man äntligen att sommaren snart är på intågande!!! Både idag och igår har det varit hur skönt som helst ute och jackorna har åkt av och man har nästan kunnat gå i tshirt!

Fanny visar inga bekymmer alls med sitt öga så det ska nog kunna läka utan problem, det är mest jag som har bekymmer med att komma ihåg dropparna, det ska droppas 5 ggr/dag och det är verkligen inte lätt att komma ihåg alla tider!

Idag har vi varit hos snällaste Magnus som har bytt däck på bilen åt mig, försökte först själv men hade inte en chans att rubba skruvarna, så det var bara att inse fakta och låta någon annan göra det :)

Efter däckbyte blev det en lång och härlig strandpromenad med Elin och Kitty, finns ju knappt något bättre sätt att spendera så här soliga dagar. Och hundarna tycker verkligen att badsässongen har börjat på riktigt, tror de var mer i vattnet än på land idag. Fanny fick även ett par kortare pass i koppel i trav/skritt i vattent, bättre sätt att bygga muskler finns ju typ inte!

Här kommer en minifilm från dagen bara så ni kan se hur härligt vi har det :)

Idag var vi som vanligt ute på promenad. Hade inte kommit så långt när Fanny hittade en lite små trasig tennisboll. Vi hittar rätt ofta saker på stigen som vi tar med och leker med fram till närmaste soptunna, vill ju inte att det ska ligga i skogen och skräpa och Fanny älskar verkligen dessa korta intensiva lekar med nya "leksaker". Så gjorde samma sak idag. Fanny lägger oftast "leksaken" framför mig , backar och får göra lite trix varpå jag antingen sparkar leksaken till henne eller ber henne lägga sig och sparkar iväg leksaken så att hon sen får leta efter den. Jag är rätt dålig på att sparka så oftast så kommer in leksaken speciellt många meter. Men idag lyckades jag helt plötsligt få in en riktig fullträff på bollen, det var bara det att istället för att flyga dit jag hade tänkt så flög bollen rakt mot Fanny och träffade henne rakt på ögat :( Stackar lilla hund, hon skrek till och knep med ögat och hela hennes kropps språk sa verkligen ONT ONT ONT! Jag började nästa störtgråta direkt på platsen. Vem är så dum att man sparkar en boll rakt i ögat på sin hund. Och alla tankar började snurra, ögon är ju inte att leka med och skador där kan få stora konsekvenser. Så på med koppel och skyndade oss hem för att ringa veterinären. Fick en akuttid på direkten så det var bara att slänga sig i bilen och åka iväg. Väl där så såg ögat betydligt bättre ut, hon hade slutat knipa och såg inte besvärad ut längre. Men eftersom jag var rädd för antingen någon skada på hornhinnan eller någon blödning i ögat pga av det höga trycket som måste ha blivit vid smällen så valde vi att ändå genomföra undersökningen.

Fick ett mycket bra intryck av både veterinär och sköterskor, de kunde sin sak och var inte omständiga och krångliga på något sätt. Så 2000 kr fattigare gick vi därifrån en halvtimme senare. Det de såg var lite små blödningar och inflammationsprocesser inne i ögat, pupillen var något mindre vilken den kan bli efter en skada. Så fick med mig två olika ögondroppar och ett recept på antiinflamatoriskt smärtstillande, detta för att det inte ska svullna och bli högt tryck och för att det ska hjälpa till med läkningen. Och sen så blir det återbesök om 10 dagar.

Förutom att Fanny tycker det är lite jobbigt med själva dropparna så har hon inte alls varit besvärad av ögat efter veterinär besöket. Så det är möjligt att vi kanske åkte i onödan, men hellre en gång för mycket en en gång före lite!

Och veterinären tyckte vi gjorde rätt som åkte in, sånt här är betydligt svårare att behandla om man kommer in efter ett par dagar, nu ge jag det ju en chans att läka rätt från början.

Min älskade modiga lilla hund!!! 

Så nu har jag lärt mig en dyr läxa!

Äntligen är det över, högskoleprovet!! Känns som en befrielse att inte behöva oroa sig eller behöva plugga mer inför det. Och hur gick det då? Jodå jag måste säga att jag ändå är hyfsat nöjd med mig själv. Kunde kanske ha gjort ännu bättre men nu blev det som det blev. Och såvida de inte gör om normeringsskalorna för mycket (något de räknar ut för att de olika provens resultat ska bli helt jämförbara med varandra) så borde mitt resultat hamna på runt 1,5. Så då finns det en chans att jag kommer in på djursjukskötarutbildningen till hösten!!!! Så nu väntar 4 långa veckor (till 2 maj) innan jag får mitt provsvar, och sen väntar ju flera månader fram till mitten på juli innan man får sitt antagningssvar. Så det blir en spännande sommar full av förväntan. Men nu finns det ju iaf inget mer jag kan göra för att påverka utgången och det känns faktiskt skönt. Även om jag just nu har lite svårt att släppa det och det snurrar fortafarnde tankar i mitt huvud som, tänk om jag bara hade svarat så istället osv. Men om jag inte kommer in nu så kan jag ju alltid göra provet igen nästa höst och vår och då borde jag ju förbättra mig!

En lång dag var det iaf igår och idag är jag så stel i nacken så jag vet inte vad. 8 Timmar i skolbänken är inte att leka med ;)

Annars var hundarna ute och roade sig på egen hand igår. Fanny var i Eslöv och tävlade med Elin och Lotta fick åka med och vara maskot för det var ingen som kunde passa henne. Tyvär blev det diskar rakt igenom för Fanny, och det berodde ganska genomgående på slalomfel. Jag har missat att träna att hon själv ska söka slalom på kommando så hon tar det bara om hon hamnar rätt på. Och igår varvade hon mellan både fel ingång och att gå ur två portar för tidigt  :(

Något annat som vi har missat att träna är raka linjer efter framförbyten (jag tycker det känns mest naturligt att svänga även efter ett framförbyte). Men det visste jag redan sen innan så nu ska jag ta tag i det och försöka lära om det både hos mig och Fanny! Så nu ser vi fram emot mycket träning, som förhoppningsvis ger bra resultat så att det blir lite roligare att tävla! Fast ska jag vara helt ärlig så ser jag mest farm emot att fåren kommer om tre veckor! Ska bli så himla kul att kunna valla kontinuerligt! Tror det kommer göra underverk för Fannys attityd och självförtroende!

Åh så trött jag blir, hade skrivit ett långt inlägg om träningen igår, men sen försvann allt när jag skulle ladda up det :( Bläh vad jag hatar det, varför spara inte den här sidan backup kopior så som gmailen gör... dumma dumma sida. Orkar inte skriva allt igen så nu får ni bara bilderna. Och kan sammanfatt allt som att det gick från att hon hade lina och bara åt bajs till att hon fick gå lös och gjorde ett toppenjobb. Hon fick lära sig att jobba mot drag och därmed lära sig mer om var hon var tvungen att placera sig för att inte fåren skulle springa "hem". Jag fick lära mig att sluta hjälpa henne så himla mycket. Hon behöver själv få tänka ut var hon ska vara :)

Underbart väder! (och här har får jag hålla i mina armar för att inte vifta henne i och ur olika positioner)

I ett par sekunder då och då kommer även lite snygg stil fram, men tror det bara kommer komma mer och mer!

Lär sig att man måste föra fina och snabba flanker om fåren börjar springa mot draget

Gip har betydligt mycket mer stil än syrran! Så snygg när han jobbar! Och han hade inte träffat får sen i somras. Ändå går han in och gör två supersnygga pass!

Igår åkte jag, Elin och Kitty ner till Jonas Gustafsson i skåne för lite privat vallningsträning. Och han var hur duktig som helst, pedagogisk för oss människor och lugn och superduktig med hundarna. Han kunde förklara varför hundarna gjorde si eller så och vad man kunde göra åt det. Han gav oss lite olika övningar att jobba på, men förklarade samtidigt vikten av att inte köra "övningar" då hundarna enormt fort lär sig att systematisera. Så nya kombinationer hela tiden! Sen fick vi lite mer insikt i hur känsliga hundarna är, hur man kan använda rösten (om man är försiktig från början så man ger hunden en chans att höra skillnad!) som verktyg genom att bara höja eller sänka den eller förändra längden på orden. Tror vi alla tre var lite lätt lyriska när vi åkte därifrån. Känns så himla bra att ha hittat någon som verkligen kan förklara hur man ska tänka och göra och som har så mycket erfarenhet. 

Fanny tycker får är rätt läskiga, så det kommer jag få jobba en del med, när hon tycker det är obehagligt då åker svansen upp och hon gör hoppskutt och/eller skäller. Hon har ju kommit på att det funkar alldeles utmärkt för att skrämma bort dem då. Men hon blev ganska snabbt tryggare med att jobba även i trånga utrymmen och klarade även av när hon hamnade så att fåren kollade på henne, häftigt att se skillanden! Ska verkligen bli kul att jobba vidare på det här! Så hoppas verkligen vi kommer ha chansen att åka ner till honom igen med jämna mellanrum under sommaren!

Fina, snälla och lagom springiga får.

Kvällen spenderades sedan helt utslagen i soffan, är visst inte bara hundarna som blir trötta av att valla ;)

Skulle egentligen ha pluggat inför högskoleprovet, men det känns liksom inte som det gör någon skillnad ändå så har inte orkat plugga alls så mycket som jag hade tänkt :( Aja, går det bra på lördag så gör det, annars får jag hitta på något annat spännande att göra till hösten :)

Idag har vi varit och hälsat på min arbetskompis Susanne och hennes två hundar, en ridgeback och en holländsk vallhund (kommer inte ihåg vad rasen heter). Vi gick en riktig långpromenad i den härlig vårsolen. Gick nästan hela promenaden i bara tröja, så underbart varmt var det! Snacka om att våren är här!!!

Annars höll jag på att inte komma ut från badrummet i morse när jag hade duschat. Fanny hade laggt denna bollen precis utanför dörren, sen hade hon väll tröttnat och gått och lagt sig i sovrummet, så fnär jag skulle utså fick jag bara upp dörren ungefär tre centimeter, sen var det stopp. Fattade ju inte alls vad det var så tog ett tag att klura ut hur tusan jag skulle ta mig ut, men kom iaf på att ropa på Fanny efter ett tag och då var hon ju snäll nog att plocka bort bollen på vägen :) Dumma mjuka gummibollar som inte bara rullar iväg när man öppnar utan som suger sig fast som värsta dörrstopparen!

I morgon ska vi åka o hälsa på Jessica och Gip i jönköping! Ska bli superkul!

Och vad har då jag gjort hela påsken, jo jobbat förståss :P Vad ska man annars göra som sjuksköterska! :)

Närå, skämt åtsido så har jag faktiskt haft en toppenhelg både på och utanför jobbet. Har tränat agility nästan varenda dag en vecka nu och det känns underbart roligt. Så härligt att vara på G igen och att verkligen längta till nästa träning och att tycka det är så roligt! Nu har det blivit fortsatt fokus på slalom, men även lite roliga små banor och andra övningar. Och i fredags fick vi även chansen att träna med Jessica och Gip, som ändå har varit här i halmstad och hållit kurs hela helgen, så himla rolig hade vi!  Älskar den delen av hundlivet, att man lär känna alla dessa underbara människor bara för att man har samma intresse och "råkat" köpa hunden från samma kennel :)

På jobbet har det varit superlugnt, har knappt varit några patienter så det har blivit mycket fika och snack med goa kollegor! Så förutom en mindre skräckupplevelse i hissen igår (som alla ni som har FB redan vet om), så har det varit en riktig toppenhelg.

Har även haft en riktigt nyttig insikt som jag inte riktigt förstår varför jag inte insett tidigare. Har ju tyckt att det varit extremt jobbigt när det har gått dåligt på tävling, när jag känner att jag bara tappat Fanny och vi har missförstått varandra och allt bara har blivit fel. Har känt mig som världens sämsta hundmänniska. Jag vill inte ta om hinder för jag är rädd att få en tillsägning att jag "tränar"på planen (fick det vid en tävling i sommras när jag tog om balansen två gånger, och jag som hatar kritik och tillsägelser tog verkligen illa vid av det), så nu blir jag räddd för det varje gång jag måste ta om något. Men efter att ha suttit och kollat på gåsahoppet live (en stor agilitytävling i skåne), där man har fått se många från sveriges elit så har jag insett att detta händer även de allra bästa! Ja det händer alla att man gör missar och man ser väldigt otajmade ut tillsammans. Och det var verkligen en befrielse att se att det kan se så "dåligt" ut även för de riktigt duktiga. I vanliga fall ser jag ju bara på folks youtube klipp och där är det sällan mer än de bästa klippen som läggs ut, så då får man ju liksom bilden av att det alltid ser så bra ut. Jag hoppas det ska hjälpa mig att inte ta så illa vid mig och hjälpa mig att fortsätta kämpa även när det går fel! Jag ska våga ta om och lita på mig själv och försöka skita i alla andra (lättare sagt än gjort!).

Jaja nog om det, ska iaf bli enormt kul att tävla igen nu och samla på oss lite mer erfarenhet!

Klippte ihop en liten film från delar av min och Kittys träning i fredags, vi försöker lära oss att bli bättre på att göra byten i tid och inte för sent som oftast är fallet :)

Såhär ser flickorna ut när Lotta tränar, "flytta på dig dumma människa så vi kan se vad som händer!"

I morgon ska vi ner och valla för Jonas Gustafsson, ska bli enromt spännande!!!

Nu är i stort sett alla is borta!!!!