Upptäckte det egentligen redan när vi firade midsommar och har sen fått det bekräftat när vi har mött grannar här hemma och det är att Bell är lite blyg för nya människor (jag skulle inte direkt säga rädd, snarare lite skeptisk och har inget behov av att hälsa). Men jag blev ändå lite förvånad över detta då detta inte har märkts när de var alla syskonen här. Den enda gången som jag såg att hon skiljde sig från de andra det var första gången de kom hit och vi bar ut dem i utehagen i buren. När vi öppnade buren var Busy först ut och röjde, sen kom de andra en efter en, alla ganska skeptiska till det konstiga underlaget (gräs ;P ) förutom Bell som satt kvar betydligt längre än alla andra innan hon till sist vågade komma ut. När hon kom ut var det dock ingen fara längre och hon blev snabbt trygg. Och för mig så känns det egentligen bra om jag har fått en liten tänkare. Hellre en valp som tänker innan hon kastar sig in i nya situaioner än en som bara slänger sig fram. Men jag vill inte att hon ska vara rädd. Så jag tänker se till att låta henne träffa massa trevliga människor som kan ge henne lite godis. Då kommer hon nämligen snabbt över sin blyghet :)

Hittills har vi varit på utflykt med uppfödaren till dogorama och träffat människor och lite andra hundar. Bell blir betydligt modigare när mamsen och syster yster är med och det är ju väldigt skönt att kunna utnytja det och ha dem som stöd!

Sen har vi varit hemma hos min kompis Emma med familj, där finns två barn och lilla blandrasen Kiwi. Kiwi var inte alls läskig och de fann varandra på en gång och lekte superfint. Emma och barnen tog det en liten stund och sen var inte de heller läskiga längre!

Och vi avslutade utflykten dit med att fika såklart :)

Vi har även hunit med en sväng ut till Catrin och Helena och där fick hon träffa bordercollien Ike och två lite större barn. Hon fick även se och höra en grästrimmer eftersom Helena jobbade i trädgården när vi kom. Och där tog det inte många minuter innan hon kände sig varm i kläderna, när hon hade fått lite karameller av alla så sprang hon sedan glatt runt och hälsade på alla.

Så jag tror faktiskt inte att det kommer bli några problem! Hon kommer så snabbt över sin blyghet så om jag fortsätter träna så blir det väll snarare en risk att jag bygger för mycket värde på nya människor ;) Så ska nog bara försöka ha en avslappnad attityd till det så tror jag det ger sig med tiden :) Andra hundar är hon iaf helt orädd f Och bilar som hon var väldigt rädd för i början går även det bättre och bättre. Först blev hon lite panikslagen av dem men nu bara backar hon lite och sätter sig och kollar.

Och bara för att jag läste det i hennes brorsas blogg (seglinge.se) så måste jag nämna det jag också. Ensamhetsträningen går verkligen toppen. Jag passar på att lämna henne när hon ändå är trött och honsover som en stock medan jag är borta. Så himla härligt! Bara hoppas att det fortsätter så!

Annars är hon ju ett matvrak och älskar både godis och att leka. Vi tränar på lite småsaker och jag tänkte filma i morgon. Bland annat tränar vi lite på att släppa leksak, att hålla kontakt, att backa, att vänta på maten, att byta leksak osv. Det kan låta mycket men det är ju egentligen bara så att jag ändå bara har en liten tanke på vad jag belönar extra mycket när vi ändå leker. SÅ absolut inga krav och det är bara korta korta stunder. Sen det vi tränar mest är förståss inkallning. Och där är hon än sålänge en stjärna! Hon kommer superglatt när jag ropar. OCh jag köpte en ny fårskinnsleksak som hon verkligen älskar så sen jag belönade med den ett par gånger så kommer hon ännu fortare ;)

Det kan tyckas galet men jag och Camilla hade redan sen tidigare planerat att vi skulle paddla kanot och campa och då kan ju inte en liten valp stoppa oss. Så sagt och gjort packade vi med oss alla grejer och fyra hundar i en kanot och åkte iväg på en lite tur. Och valpen har verkligen varit hur cool som helst!!

Vi fick låna flytväst och täcken av Kiwi och de passade perfekt!

Den fulllastade kanoten är redo för avfärd!

Valpis tyckte inte ens det var läskigt att åka kanot utan satt nöjt och tittade mellan mina fötter...

Och somnade snabbt helt avslappnad :)  

De tre vuxna hundarna gillar också att åka kanot. (även om bilden luras lite för de brukar sova typ 95% av tiden)

Vi hittade en fantastisk liten oas där vi bestämde oss för att stanna och tälta. Där fanns både klippor och strand och en eldstad och ved!  

Valpen jobbade en hel del med att gräva i mossa, jord och sand under utflykten :)

Och när det råkade komma en liten eftermiddagsskur gick vi in och tog en powernap i tältet. Duktiga lilla valpen sov så nöjt i sin bur hela tiden!

Utsikten från tältet

Vi sitter och njuter av solnedgången!

På natten fick Bell sova inne i tältet med oss och hon kunde inte skött sig bättre. Trots ovana ljud och trångt så sa hon inte ett knyst. När jag vaknade klocka 03 och såg att Lotta ändå hade råkat få av sig sitt täcke så jag var ändå tvungen att gå upp och sätta på henne det igen så då tog jag ut och rastade Bell samtidigt. Och trots att hon blev pigg och busig av rastningen så var hon helt knäpptyst när jag återigen stoppade in henne i buren och gick och la mig.

Hon var tyst som en mus även när det blev morgon och det var återigen jag som bestämde mig för att det nog var dags att gå upp! Kan ju knappt tro att jag har fått en så snäll valp!

Och vägen hem såg i princip ut som vägen dit, först var hon vaken och lite nyfiken, sen somande hon sött och sov hela vägen tillbaka till bilen!

Och precis när vi kommit hem och lastat ur allt ur bilen så öppnade sig himmeln. Gissa om vi var glada att vi hann hem innan!

Helt enkelt en supermysig tur som jag kommer minnas länge! Älskar att vara ute och paddla och campa!