lottaskoja

Alla inlägg under juli 2015

Av Eva-Karin - 27 juli 2015 09:13

Ja Bells självförtroende eller kanske snarare förtroende för folk växte nåt enormt förra veckan. Hon var med till jobbet ett par timmar varje dag (Camilla jobbade kväll och jag dag så hon tog med henne när hon började). Och att få mingla lite med nya människor varje dag gjorde att hon verkligen växte. Hon gick på torsdagen och fredagen spontant fram till nya människor för att glatt hälsa på dem! Vilken otroligt härlig känsla vill jag lova. Vi var även över till hästsjukhuset (ligger typ på andra sidan gatan och jag hade praktik där i våras). Och jag hann bara precis säga att hon kan vara lite blyg för nya människor innan hon glatt skuttade fram och hälsade på alla ;) Jag kan nog inte beskriva hur glad jag kände mig över detta! Vilka otrolia framsteg! Och jag kände verkligen att det finns hopp för att hon kan utvecklas och bli en sån där hund som älskar människor ändå :)

Sen var vi på utställningsträning på torsdagskvällen, väldigt bra träning då det var många där, flera valpar och många vuxna och ett par hundar som var skälliga och jobbiga. Och Bell tycker det är jobbigt med hundar som skäller så det är väldigt bra träing för henne. Hon fick hälsa på två andra valpar och en hel del människor. Och det gjorde hon så glatt. Det enda som blev riktigt dumt var tyvärr när hon skulle hälsa på den enda mannen som var med. Jag gick fram och frågade om han kunde tänka sig att hälsa lite på Bell, för annars består min umgängeskrets mest av tjejer och jagkände att det var bra att ta tillfället i akt när hon var på så gott humör. Och hon hälsade glatt på honom först, det vara bara det att jag missade att se att hans dotter kom med sin engelskabulldog mot honom och han var en otrevlig hund som skällde och gjorde utfall, så när de var kanske tio meterfrån oss så gjorde den såklart ett utfall mot Bell som stod vid mannen, och då bev hon såklart jätterädd. (Vem skulle inte bli det av et stor tjock engelskbulldog som knappt får luft och därför andas konstigt och ser konstig ut och som dessutom ser ut att vilja ät aupp en). Det tråkiga var att hon inte bara blev rädd för hunden, efter utfallet ville hon inte längre hälsa på mannen längre heller trots att han följde med oss där ifrån. Men men, efter det så minglade hon iaf glatt med två unga tjejer pluss instruktörerna så fick iaf tillbaka henne till sitt glada jag igen :)


I fredags blev hon 14 veckor och vägde då 8,4 kg. Och direkt efter jobbet åkte jag, Bell, Fanny och pappa ner till min syster i Halmstad. Det tog oss ungefär sex timmar att köra ner. Och oj vad imponerad jag blir av min lilla valp, det längsta hon har åkt innan är nog ungefär 40 min. Och nu hade hon dessutom legat på jobbet och sovit ett par timmar innan. Men hon sov ändå i stort sett hela vägen ner till halmstad. Så himla duktig!

 

Enda 14 dagars bilden :) Inte enbart valpsöt längre om man säger så, utan börjarnu nästan övergå till fulsöt ;)


Väl framme i Halstad så var hon först lite skeptisk mot Elin och Magnus (Fanny skällde när vi kom fram, det gör hon ofta när hon blir glad, men Bell har inte fattat attvdet är ett skall av glädje och inte för att signalera fara). Men det gick iaf rätt snabbt över och ganska snart så minglade hon glatt med dem båda två. Och jag måste få skryta över henne, inte en enda olycka har det blivit inne på hela helgen! Så himla duktig har hon varit!!

Annars har det tyvärr mest regnat så vi har varit rätt mycket inne. Men på lördagen åkte vi iväg till en stor loppis. Tyvärr blev det lite för mycket för Bell som då återigen tyckte att alla människor var superläskiga. Så vi höll oss lite i utkanten och mot slutet av besöket så kändes hon hyfsat trygg igen som tur var. Sen lyckades hon välta ett par kompostgaller över sig hemma hos Elin och Magnus, och det gjorde henne lite skärrad och hon fattade nog inte riktigt vad som hände så då blev hon lite rädd för Elin och Magnus en stund igen (Känns lite jobbigt att hon är så snabb med att tänka att det måste vara människorna som är läskiga när det händer nåt, de var inte ens i närheten när gallret ramlade) men det är som att då går hon in i en "allt är läskigt" bubbla och sen har hon lite svårt att komma ur den :( Men men, det gick iaf över efter ett bra tag. Sen blev hon dock rädd för Mganus igen precis när vi skulle åka, han sprang bara bort med soporna men när han sprang mot oss på väg tillbaka blev hon tokrädd för honom, men men, han kanske såg hotfull ut när han sprang eller nåt, jag får väll kanske börja göra lite konsitgare grejer jag också så hon inte tycker sånt är läskigt.

Iaf så åkte vi upp till farmor och farfar i varberg och väl framme där så var hon inte rädd för honom längre. Däremot var hon skeptisk mot både farmor och farfar, men bad dem ignorera henne och då sprang hon glatt omkring och undersökte runt dem. Vi hann dock bara vara där ca 30 min innan jag var tvungen att ta tåget hem, så hon hann tyvärr aldrig bli riktigt trygg med dem.


Tågresan hem hade jag oroat mig lite för, visst ju faktiskt inte alls hur det skulle gå. Men hade bestämt mig för att jag bär henne ut på perrongen och på och av tåget i ryggsäck, för då vet jag var jag har henne och hon känner sig trygg där i. Och jag hade även med en tygbur ifall hon det skulle kännas som det var lättast för henne att slappna av i den. Men jag kunde inte ha blivit mer positivt överraskad. Hon kändes väligt trygg i ryggsäcken när tåget kom, trots massa människor och höga ljud. Och två minuter efter att vi satt oss på tåget så sov hon gott. Och då satt vi ändå mitt emot en helt främmande kille :)

 

Världens bästa valp!

Sen var vi ju så klart tvungna att byta tåg i gbg, och det hade jag också klurat på hur det skulle gå! Det är mycket ljud och folk i gbg, och först var hon lite stressad trots att hon satt i ryggsäcken (ville först inte ta godis), men det släppte snabbt och sen kändes hon rätt nöjd där hon satt. Jag fick gå en bra bit bort för att komma till någon form av grönområde där jag kunde rasta dem. Och väl där satte hon sig snällt och kissade och var på ett strålande humör med svansen i vädret, så då lät jag henne gå stora dela av vägen tillbaka, en fördel med att ha bott i gbg är att jag vet vägar där inte så många går. Så vi mötte lite lagom med folk och de var hon mest bara nyfikna på (inte alls rädd så som hon var på loppisen) så det kändes väligt skönt! Och när vi närmade oss centralen så satte jag åter igen ner henne i ryggsäcken. Och på nästa tåg så somnade hon lika snabbt igen. Och trots att det gick på hundar som gnällde och hade sig och barn som skrek och högtalare som lät så låg hon lugnt och kollade eller sov brevid mig hela vägen hem (över två timmar). Och jag är så himla imponerad över henne! Så härlig valp!! 

Bästa förebilden ligger på golvet och sover precis nedanför! Hon gjorde såklart också att Bell kände sig tryggare. Hon är ju uppväxt med kollektivtrafik och i gbg, så hon är ju helt trygg när hon går av och på tåg och in rakt igenom stora folkmassor, världens bästa Fanny!



 

Bilden är tagen en minut innan vi går av, så trots flera timmar på tåget så slappnar hon av och sover vidare. Vad mer kan man önska sig!!


Idag vaknade jag tyvärr med ont i halsen och ont i huvudet. Så bestämde mig för att stanna hemma från jobbet så jag blir frisk snabbt igen för på torsdag bär det av till uppsala och till kennelläger med Fannys kennel. Ska bli så himla roligt!

Och jag har ju bästa soffsällskapet så då är det väldigt mysigt att ligga här under en filt :)

     

ANNONS
Av Eva-Karin - 20 juli 2015 21:15

I fredags fyllde bell 3 månader (vilket även var på 13 veckors dagen). Och passade på att väga henne på jobbet i lördags och då vägde hon 7,7 kg. Så ca 0,5 kg upp på en vecka. Men gissar att viktökningen kommer vara ännu större de närmsta veckorna som kommer. Gick tillbaka och läste lite från när Fanny var lite. Henne fick jag när hon var strax över 14 veckor. Och efter det gick hon upp ca ett kg i veckan ett bra tag. Men det är svårt att tänka sig att om bara typ 3 månader så kommer hon i stort sett ha utvecklats klart höjdmässigt. Men jag längtar verkligen tills hon blir stor också. Allt det där som är så bekvämt med stora hundar, de kan gå och lägga sig när man ber om det, de går framåt närde går i koppel så man slipper snubbla över dem ;) osv. Men jag njuter verkligen av valptiden också. Älskar att bara sitta och titta på när hon busar. Hon är väldigt underhållande! Och älskar att träna med henne. Nu har vi dessutom hunnit prova på att träna lite enkla grejer på nya platser och med en hel del störning. Och hon tar störningen hur bra som helst och leker och tränar för full ändå! Så himla härlig tjej.


Förra torsdagen varvi på utställningsträning. Inte för att träna utställning såklart men för att miljöträna att vara kring andra hundar och människor. Och hon skötte sig verkligen helt perfekt! Var tyvärr en hund som skrämde henne lite (han skällde och hoppade mot henne men var ju självklart kopplad), men i övrigt gick det väldigt bra. OCh hon kunde till och med gå fram och ta godis och kela lite med instruktörena efter ett tag. SÅ härligt, kändes som den första positiva människomötesgrejen som hade hänt på rikitgt länge! Och efter det har vi även hunnit hälsa på på brulshundklubben två gånger när Anita hade kurs, så då fick hon också minglat och träna på och sitta i en kurslokal (somnade i mitt knä), och idag på jobbet så ville hon först inte hälsa på någon när hon var med själv in, men då bad jag bara alla att strunta i henne. OCh sen efter jobbet när Fanny var med så gick vi en runda och då möte vi tre kollegor och efter att Fanny hade gåttfram och hälsat på dem så gick hon också nyfiket fram och nosade. Så det kändes också väldigt skönt! Att hon börjar se upp till och följa Fanny. Det har hon faktiskt inte gjort förut.


Ja det är såklart mycket mer än det här som har hänt. Bla har vi varit till min favorit strand två gånger. Det är en helt underbar sandstrand som ligget mitt ute i skogen. Och Bell älskade såklart lika mycket som oss andra. Främst för att hon upptäckte hur rysligt kul det är att gräva i sand ;)


Och Fanny har fått gå två långa spår. Och hon är verkligen helt suverän! Blir lika imponerad varje gång!


             

ANNONS
Av Eva-Karin - 12 juli 2015 20:35

ja det skrämmer mig faktiskt ganska mycket att Bell är så pass rädd för folk som hon är. Så nu har jag försökt träna intensivt. Men jag är ju nybörjare på det här med rädd valp (Lotta har oxå varit rädd en hel del men av någon anledning tyckte jag det var lättare att hantera.) Och trots att jag fått rekommenderat av hennes uppfödare att bara ignorera henne när hon blir rädd så har jag ändå valt att ibland belöna den fin fina kontakten hon ofta ger mig när vi är ute bland folk. Men i går fick jag en aha-upplevelse när Lilly (som är tre år gammal och har hälsat på här hos mig med sin familj i två dagar) skulle ge henne en godis och hon då istället springer raka vägen bort till mig (för hon tyckte hon var otäck) sätter sig vid mina fötter och tar superfin kontakt....
Det fick mig verkligen att tänka efter.... troligtvis har jag belönat att hon gör helt rätt som tycker det där är otäckt och att hon därför bör hålla sig hos mig?
Eller nån som tror nåt annat? Min tidigare tanke var att jag vill belöna all kontakt hon tar med mig för jag vill verkligen ha en hund som självmant söker och tar ansvar för kontakten. Jag har även tänkt lite som så att om man får en godis varje gång man ser nåt man tycker är läskigt, så bygger man till slut positiv förväntan på det. Men nu känns det som det har blivit tvärt om. Det kanske i och för sig inte har varit tillräckligt för att det ska ha kunnat funka så. Det kanske kräver mycket mer belöning om det ska funka. ( jag tror att skinkosten har haft den inverkan på bilar, för efter vi började med skinkost för varje bil som passerar så är de inte läskiga längre! Skönt med iaf nåt som blir bättre!) Men inte vet jag... Iaf så har jag efter att ha resonerar med Camilla och Emma bestämt mig för att köra på ignorera stilen.
Det kommer alltså innebära att jag kommer ignorera valpen vilket då förhoppningsvis sänder henne ett budskap om att det här är en normal situation och det är inget konstigt med det. Och jag ska även be alla vi mötet att ignorera valpen (men det har jag redan gjort ett bra tag) För det är först när de tittar på henne och försöker ta kontakt som hon tycker de blir riktigt läskiga. Och det hoppas jag kunna komma till rätta med när hon först blir helt trygg med att bara ha folk i rörelse runt sig.
Belöna kontakt tänker jag bara göra när hon går med svansen upp och känns trygg i situationen. Och då helst med lek för leka kan man inte om man är rädd om jag inte minns fel :)

Ja så ser planen ut nu. Men tar väldigt gärna emot tankar på det här!

Annars hann vi igår med ett besök till en gård där vi plockade jordgubbar och idag åkte vi till Mariebergsskogen igen. Så väldigt mycket bra träning för valpen. Och jag tycker hon blir lite modigare för varje gång! Och ignorera stilen vi körde idag funkade utmärkt kändes det som :)
Sen har vi ju som sagt haft besök av min väninna och hennes två barn i helgen. Bara det har ju varit mycket träning för valpen med barn som springer och härjar och skriker! Inte sånt hon direkt är van med :)

Och lika nig som vi är med att träna, lika niga försöker jag förståss vara med att hon ska sova!

Och även om jag känner mig lite som en"crazy dog lady" när jag är ute med mina tre så måste jag säga att de är oerhört fina tillsammans! Och bättre förebilder kan hon nog nästan inte få!

Av Eva-Karin - 10 juli 2015 19:25

Började dagen med en tur till Mariebergsskogen där det finns massa djur, barn, tåg och annat. Väldigt bra miljöträning för Bell som först var väldigt skeptisk och rädd men mot slutet skuttade hon glatt och ganska obrytt omkring trots alla människor. Så ska försöka åka dit en gång till i helgen :)

Igår var vi även in till molkom och gick en sväng brevid en väg där det kom alldeles lagom mycket bilar. Tog ett par försök med massa belöning med skinkosten men efter en stund så började hon titta upp mot mig när det kom en bil istället för att fokusera på bilen! Duktiga lilla tjejen! Känns bra inför framtiden! ?

Sen åkte vi till jobbet och hon fick sitt 12 veckors vaccin. Camilla matade med mjukost samtidigt som hon fick och jag tror inte ens hon märkte det. Och även där blev det bra miljöträning med skällande hundar, vaktmästare och mycket personal som sprang. Hon är väldigt rolig i hur hon generaliserar. Alla som har arbetskläder på sig på djursjukhuset är per automatik snälla. Men vaktmästaren och andra civilklädda är hon inte helt säker på att man kan lita på ?
Nej hon behöver helt klart väldigt mycket mer träning för att bli trygg med folk för hon tycker verkligen att människor är läskiga ?

Lite bilder från mariebergsskogen. Mycket spännande att titta på var det! Och nu är vi hemma hos mina föräldrar igen och sitter o myser i köket.
Vi har förresten börjat med ett nytt trick oxå. Duttarna gör hon så fint nu så kände att det var dags för nåt nytt igen. Så nu har vi börjat med "klossen". Och hon har redan fattat att hon ska gå upp med framtassarna. Ska filma i morgon :)

Av Eva-Karin - 9 juli 2015 09:43

  Valpen växer och växer och jag vet att jag säger det i typ varje blogginlägg men jag tycker liksom varje dag, när jag går upp eller kommer hem från jobbet, att hon har blivit större. Och det är väll antagligen för att det faktiskt händer saker varje dag  Idag har öronen haft en lite antydning till att ställa sig upp när hon for omkring som en galning och lekte i morse. Och hon är så himla söt med ståöron så jag hoppas innerligt att de faktiskt tänker ställa sig upp


Något jag älskar med henne och som nu har hänt ganska många gånger så det verkar som det snart blir en vana ;) Det är att när jag lyfter upp henne och har henne i knät så somnar hon! Så himla härligt! Jag hade henne väldigt lite i knät förut. Har bara inte blivit så. Men när Catrin var här och hälsade på för ett par veckor sedan så lyfte hon upp henne i knät när hon var rätt trött så då somnade hon efter en liten stund. Och nu har jag gjort samma sak ett par gånger när hon haft svårt att varva ner eller vi har varit ute, och på bara någon minut så somnar hon, och det är inget bråk innan heller utan eventuelltbara något litet gnäll. Så himla härligt och något jag verkligen kan ha nytta av känner jag. Så nu har vi precis suttit en timme och myst i soffan framför tvn. Tyvärr var telefonen så långt bort så jag lyckades inte ta nån bild.


Programmet  jag såg på var dock inte lika roligt. Var en dokumentär på SVT om valpens första tid. De följde 6 valpar under de första 4 månaderna hos sina nya ägare. OCh jisses säger jag bara, inte konstigt att man möter så många missförstådda och missanpassade hundar när man är ute. Snacka om att de är anpassningsbara djur när de ändå kan bli normlara hundar trots så bristande kunskaper hos sina ägare. Så då kände jag mig ändå som en ganska duktig och kunnig hundägare ;) Även om vi också har och kommer stöta på problem!


Annars efter ett härligt telefonsamtal med Elin i förrgår så fick jag massa träningsinspiration. Den har varit lite låg nu när jag mest har jobbat så det behövdes ny inspiration :) Och nu har jag en hel massa saker jag vill träna på, men vi började med nosduttar. Jag tänkte att om dem blir riktigt roliga så kan de vara bra att ha som kontakt då de är ett konkret och bra beteende som är lätt att belöna. Så det borde ju gå att få in i typ vår "inte valla bilar" kampanj, bilar skulle då kunna betyda kom och dutta mig i handen och få en godis tänker jag. Men vi får se :)


Iaf så filmade jag vårat allra första träningspass :) Och ni får ursäkta, vet att jag har jordens fulaste skor på mig, men de är sååå sköna ;)



Och idag på morgonen har vi kört ett litet pass till, det fastnade dock inte på någon film, men efter att hon vilat på saken i ett och ett halvt dygn så hade hon tydligen fattat grejen för idag gjorde hon verkligen fina duttar :) Så himla häftig liten hund!!



Av Eva-Karin - 7 juli 2015 20:34

I fredags fyllde Bell hela 11 veckor och vägde då 6,3 kg. När jag fick henne tror jag hon vägde 4,4 kg så det har hänt endel på de tre veckorna :) Och på fredagblir hon ju 12 veckor så då är det dags för ny vaccination.


Senaste veckan har spenderats hemma hos mina föräldrar i Kil, det eftersom Bell behövde träna på att bo där det är lite mer liv och rörelse än det är här ute på landet. Och det har gått riktigt bra. Huset har varit fullt då både min bror och min syster med man har varit på besök. Så hon har fått mingla med massa människor. Min bror blev hon aldrig riktigt trygg med men pappa och Magnus gick riktigt bra (efter att de hade gett henne lite leverpastej så var hon inte rädd längre :P ).  Så det känns som det går framåt! Även om jag tycker det är jobbigt att hon är rädd. Grannarna som har kommit över för att hälsa har inte kunnat hälsa för då har hon varit rädd, så de har bara fått titta på avstånd och prata med mig istället. Men det har nog ändå gett lite resultat för i lördags fick hon följa med på bröllop och det gick verkligen över all förväntan. Hon fick då en komposthage med sin bur i, så hon kunde gå in i den om hon ville, och i början var hon lite skeptisk när folk kom fram och de fick därför order om att bara klappa lotta som satt utanför hagen, och med Kajsa (whippet) som stöd i hagen och Lotta utanför så blev hon riktigt modig och mot slutet av kvällen så var hon inte alls lika skeptisk mot nya människor.


Både igår och idag har hon fått vara med till jobbet. Och där minglar hon fortfarande glatt med alla människor. Väldigt skönt! Och hon har blivit lämnade tillsammans med Fanny i en bur båda dagarna och hon sköter sig som en lite ängel. Så det känns väldigt bra inför framtiden!


Idag har det dock hänt något i den lilla hjärna. Det var med Camilla det hände första gången (jag jobbade).IStället för att backa och lägga sig platt som hon brukar göra när det kommer en bil, så hade hon nu hukat lite, och sen sprungit brevid staketet efter bilen. Herre jisses vilken tur att staketet var stäng säger jag bara!

Och sen gjorde hon samma sak när jag rastade henne efter jobbet, vi skulle gå över en väg och när det kom en bil så slängde hon sig i sidledes efter den som för att springa ikapp och stoppa. Är väldigt glad att jag höll ordentligt i kopplet! Och sen upprepades detta flera gånger. Och hon gick så in i det hela att jag först inte ens fick i henne godis. Men efter ett tag gick det lite bättre. Får se till att ha med mig ännu godare godis!

Så detta är helt enkelt också nåt jag verkligen får skaffa mig en plan för! VIll inte ha en BC som vallar annat än får!


Förutom bilar så gick vi även förbi hästar idag, de var lite läskiga först och hon skällde och morrade lite, men när vi hade stått och kikat på dem ett tag så var de inte så farliga längre och vi kunde lugnt gå vidare.


Ja det var väll en liten sammanfattning av senaste veckan. Träning har vi inte hunnit med så mycket faktiskt. Har inte haft så mycket inspiration nu när jag har jobbat så mycket så det har mest bara blivit lite vanlig lek. :)



Blir så varm i hjärtat när man kommer ut i trädgården hos mamma och pappa och Bell sover gott i sin hage med dessa två precis utanför!

  



Inte mycket kvar av det vita i pannan nu

         

Av Eva-Karin - 1 juli 2015 21:16

Bell växer så fort att jag inte riktigt hänger med. Igår upptäckte jag att hon hade blivit lite tunn eftersom hon helt plötsligt sköt i höjden. Så då är det bara att lägga till lite mer mat igen :) Svårt det där tycker jag att veta hur mycket mat dem behöver. Men det är väll bara att hålla koll och gå på känsla :)


Annars har vi inte hunnit träna så mycket nu eftersom jag har jobbat. Som tur är så har jag världens snällaste mamma som har varit här och bott hos oss och tagit hand om alla fyra hundarna! Inget litet jobb det inte! Tusen tack mamma! Utan dig hade det varit väldigt mycket jobbigare att skaffa valp!


Men i söndags var vi iaf och träffade Bells brorsa Bozz som var och hälsade på. Så då var vi ute på skutbergetscamping och miljötränade lite när vi hälsade på dem. Ett väldigt trevligt besök med massa bus för valparna!


     


Annars blir det lite lek på morgonen innan jag åker och sen lite miljöträning när jag kommer hem från jobbet. I dag så kom mamma och lämnade hundarna på jobbet precis när jag slutade så då passade jag på att ta med Bell in så hon fick mingla lite. Det var lite läskigt i början, men hon upptäckte snart att man kunde få godis av alla snälla människor. Och sen kom även Camilla förbi (som jag bor med) och då blev hon ju jätteglad och efter det var det inga problem alls att hälsa på alla. Så det kändes ju som ett riktigt bra besök! Ska nog se om vi inte tar ett till besök i morgon när jag ändå är ledig :) Efter det tog vi även en liten sväng ner till älven över vägen, så då fick vi även träning på bilar och motorcyklar och det går verkligen bättre och bättre. Där är nästan ingen rädsla alls kvar längre och det känns väldigt skönt. Och med tanke på hur snabbt hon kommer över sin rädsla för folk så har jag verkligenstora förhoppningar om att detta är ett problem som jag snart inte ens kommer komma ihåg att vi hade ;)


Kvällen har spenderats ute i trädgården och nere vid sjön. Det harverkligen varit helt underbara sommakvällar den här veckan. Så fantastiskt att kunna få njuta lite av sommaren även när man jobbar!


                      

Presentation

Wenari's Lille Lotte

   Lotta är min första egna hund och en dröm som äntligen gick i uppfyllelse. Jag har längtat efter hund så länge jag kan minnas och Lotta är nog den bästa hund jag någonsin kunnat få. Hon var nästan 1,5 år när jag fick henne, men jag jobbade då på kenneln jag köpte henne från så har känt henne sedan hon var valp. Och bättre golden finns inte, hon är min trogna vän och stöd i livet. Hon följer med på alla upptåg och anpassar sig till vad vi än hittar på. Hon älskar att bara får vara med och om någon dessutom vill klappa henne är lyckan gjord.

WindAnn's Fanny

       

Fanny är född 2010-10-11 och flyttade in hos oss när hon var ca 3 månader. Det var kärlek vid första ögonkastet och hon förgyller fortfarande varje dag genom att bara finnas vid min sida. Sover hon blir jag varm ända in i själen för att hon är så söt och är hon vaken hittar hon oftast på något roligt upptåg som får mig att skratta. Hon är världens bästa träningskamrat vilken sport vi än väljer att prova på. Alltid lättlärd och älskar att träna. Bättre hund går inte att få!

Följ bloggen

Följ lottaskoja med Blogkeen
Följ lottaskoja med Bloglovin'

Senaste inläggen

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Besöksstatistik

RSS

Fråga mig

2 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se