Båda de fyrbenta har nu fyllt år (lotta den 4e och Fanny den 11e) och jag kan knappt fatta att de nu är fyra och sju år gamla. Lotta är hur pigg och glad som helst och enda sen hösten kom har hon varit superbusig! Hon springer runt och är tokig på hela promenaderna. Det är verkligen tur att vi bor så bra som vi gör för vi har skogen precis bakom huset, så Lotta kan gå lös hela promenaderna och det känns bra så hon slipper gå med mig och Fanny i våran långsamma takt. Ja just nu måste jag erkänna att jag är nere i en svacka igen, i helgen kändes det helt ok och vi jobbade på med alla övningar osv men nu börjar det kännas mycket och tråkigt. Känslan kom krypande efter att jag mailat lite med sjukgymnasten och fått alla övningar vi ska göra svart på vitt. Det känns mycket och stundtals känns det hopplöst och onödigt. I somras har hon ju kunnat gå lös och funka helt ok utan att hon har verkat haft så speciellt ont, och då gör det lite ont i mig att begränsa hennes liv till skrittpromenader. Hade jag bara vetat att det var tidsbegränsat så hade det varit så mycket lättare! Men har iaf en enormt ambitiös sjukgymnast så det känns som att om det är någon som kan hjälpa mig att få Fanny bättre så är det hon. Så det är väll bara att göra som hon säger! Såhär skriver hon när jag frågar lite om prognos och tidsperspektiv:

"På röntgen ser man sklerosen i ändplattorna samt den ännu ej överbryggande spondylosen L7-S1, samt en höftledsdysplasi vänster höft med lindriga pålagringar. Man gör en bedömning att dorsalt finns ännu inget tryck på ryggmärgskanalen och inte heller några tydliga tecken på patologi av intervertebral disken L7/S1. Men vid all bildundersökning är det en bild taget just då och ofta initialt kan det röra sig om instabilitet och då kan det se annorlunda ut i andra lägen. Samtidigt för att tydligare kunna bedöma nervstruktur, disker etc är det MRI som man måste göra. Nu har ju Fanny inga tecken på neurologi vilket gör prognosen mera positiv tycker jag...

Att bygga muskelmassa är ett arbete som tar tid och troligtvis något Du verkligen under lång tid och för Fannys hela liv måste jobba med aktivt, mer än på en hund som inte har de problem som Fanny har. Att tappa muskelmassa går på en vecka, att bygga tar månader!!!

Att hon så småningom borde kunna få springa fritt, busa lite, träna på saker (MEN det kan hon redan få göra idag!!!) tycker jag borde vara ett uppnåeligt mål. Men är målet agilitytävling, springa och busa med andra hundar hejdlöst etc etc ja då tror jag prognosen är sämre."

Så prognosen kanske ändå är god, frågan är bara hur lång tid det kommer ta att ta oss dit?! Men får väll bestämma mig för att ge det ett par månader iaf och sen diskutera vilka alternativ som finns med både sjukgymnast och veterinären. Men just nu får jag helt enkelt satsa på det här till 100%!

Men att göra balansövningarna 10 gångerdag känns lite som ett heltidsjobb, och bara det att gå fyra stycken 30 minuters promenader, alternativt fem 20 min promenader är sjukt ovant och väldigt tråkigt, eftersom Fanny i stort sett bara ska skritta så tar vi oss ju nästan ingenstans på den tiden, så det blir bara ut och vända känns det som. Och att lära Fanny att hon bara får skritta känns ju som ett kapitel för sig, men nu känns det som poletten är på väg att trilla ner och hon känns mer harmonisk och mindre stressad i sitt gångsätt. Och vi får väll helt enkelt bara ta en dag i taget och kämpa vidare!

Bara för att kunna gå tillbaka och kolla så listar jag vilka övningar och hur mycket vi gör just nu.

Skrittpromenad 4x30 min alt 5x20 min

Balansövning framåt och bakåt 4-5 växlingar 10 ggr/dag

Balansövning i sidled 4-5 växlingar 10 ggr/dag

Belastningsträning alla ben i 15 sek 2 ggr/dag

Diagonala benlyft 2ggr/diagonal 5-20 sek 2 ggr/dag

Rörelseträning, hämta godis vid revben och hämtas godis mellan frambenen 1 ggn/dag

Samt massage helst lite varje kväll.

Hon äter fortfarande Norocarp 30 mg morgon och kväll.

Ja det är ju tur att jag pluggar och är hemma och har tid med det här! Hade jag jobbat hade det nog i princip varit omöjligt! Vi ska även börja med cavaletti och skritt i blåbärsris men vet inte med hur mycket än.

Nej nu när jag har fått klaga av mig lite så känns det bättre. Ska verkligen ge detta en ärlig chans i ett par månader för om det kan göra Fanny bättre så är det självklart värt det!!

Och annars bara för att göra dagen ytterligare lite tråkigare så har bilen bestämt sig för att inte fungera idag. Tyvärr bestämde den sig för det när jag var två mil hemifrån och typ mitt i en korsning (vet inte vad det är med mina bilar men det känns som de försöker ta självmord med mig i! Det är liksom inte första gången det här händer och nu har jag ändå bytt bil!) men efter lite telefonsuport med MECA assistans fick jag igång den igen, så imorgon ska jag antingen köra den till en verkstad eller ut och köra en del och se om det händer igen.

MIna älskade födelsedagsflickor! <3

Fanny har ju haft problem med sin rygg i ca ett års tid nu, och vi har fått hjälp av mer eller mindre kvalificerade personer under tiden. Tyvärr har jag nog inte riktigt velat inse allvaret utan har förträngt det och inte stått på mig om röntgen osv. Trodde faktiskt helt ärligt att de ändå inte skulle se något på röntgen och har därför hållit med tidigare veterinärer när de inte har tyckt att hon behövt röntgas, något jag såklart ångrar bittert nu, även om jag inte vet om det skulle göra någon faktiskt skillnad i var vi är idag :(

Men iaf så blev Fanny inte bättre som vi hade förväntat av rehab och smärtlindring under sommaren och nu när jag flyttade till Uppsala så bokade jag in ett besök till en ortoped som jag har fått rekomenderad. Fick stort förtroende för henne så det känns iaf bra. Tyvärr upptäckte hon att Fanny har både en ventral spondylos (ännu ej ihopväxt) mellan L7-S1 och att hon har påbörjad artros i vänster höft... (Hon har även försvagad medialbogmuskulatur och lite ont i två tåleder).

Så idag har vi varit iväg och träffat sjukgymnasten och det som gäller nu är rehab, och i framtiden eventuellet en operation. Rehab för att bygga så mycket stabiliserande muskler som kan hålla ryggraden stabil och därmed minska rörelse som orsakar smärta från området med spondylos. Sen när spondylosen så småningom helt växt ihop (det går inte ens att gissa hur lång tid det tar, det kan gå fort och det kan ta lång tid) så hoppas vi att hon ska ha mindre ont (det blir då som en egen steloperation), men det är inte självklart utan beror så mycket på hur det sitter. Men varken veterinären eller sjukgymnasten tyckte operation var läglig just nu, hon mår än sålänge för bra för att vara kandidat för operation.

Tyvärr förklarade Kerstin (sjukgymnasten) att jag har gjort en del av de övningar jag har gjort tidigare fel. Jag har gjort för svåra övningar som hon inte har styrka nog att klara av och jag har misslyckats med att aktivera de små stabiliserande musklerna och istället bara påverkat de stora muskelgrupperna. Det gjorde ju inte saken bättre av att höra det utan jag blev riktigt ledsen. Inte kul att höra att man har gjort fel med den viktigaste biten av rehaben och den har istället för att ha någon positiv effekt bara tvingat de redan överansträngda stora muskelgrupperna i ryggen att arbeta hårdare :(

Så det som gäller nu är:

Max 30-40 min koppelpromenader helst 4 ggr/dag.

Flera små stabiliserande övningar i väldigt korta pass minst 10 ggr/dag.

Försöka jobba med olika hastigheter i skritt så hon får träna på att länga stegen.

Och sen så småningom börja med vattentrask och klövjeväska.

Till detta kommer det såklart massa restriktioner som hon inte får göra, hon får absolut inte halka (lättare sagt än gjort då hon har konstant bråttom överallt och måste vaktas hela tiden för att inte ha för bråttom och halka, blir till att köpa fler mattor till lägenheten och iaf halksäkra underläaget så gott det går!) Hon får inte leka med andra hundar eller med mig, inte hoppa upp eller ner ur soffan osv. I stort sett är all aktivitet som innebär hastiga rörelser förbjuden.

Det blir ju inte mycket till livskalite över för en hund som älskar fart och fläkt men jag blev så ledsen mot slutet av besöket att jag inte klarade att tänka klart eller ställa frågor, jag fick mest fokusera på att inte börja gråta, så har inte riktigt fått svar på alla mina funderingar utan får försöka maila eller ringa henne. För om det här är något som vi ska hålla på med i flera månader så känns det knappt värdigt för Fanny, då kanske man borde överväga att göra operationen snart istället, för som det är nu vet jag ju inte ens om hon kommer bli bättre av det här och just nu känns det inte som hon har ett värdigt liv. Hon har redan nu haft koppelvila i en och en halv månad (fast i flexikoppel, från och med nu blir det vanligt för att kunna kontrollera hennes rörelser ännu mer) , och hon börjar verkligen tröttna på att gå i koppel! Hade jag vetat att vi hade en tidsbegränsning på eländet och att hon sen skulle må bättre så hade det nog iaf känts lättare! Men att inte kunna förklara för sin älskade vän varför hon inte längre får spriga lös som hon brukar eller att ständigt gå och vara lite arg på henne för att hon ska ta det lugnt och inte skada sig mer av bara farten, det är väldigt jobbigt för oss båda två...

SLU har ett påhitt som vi iaf inte hade på Göteborgs universitet och det är påsklov!!! Helt underbart med 10 dagars ledigt! Började min lilla semester med att hälsa på Linda i Karlskrona. En riktigt fin stad och vi har haft väldigt trevligt! Varit runt i massa naturreservat och promenerat, vart på bio och shoppat.

Igår gick färden vidare mot underbara Halmstad. Här kommer vi njuta av livet på landet hos syster yster innan det bär av upp till Varberg i helgen. Det kommer även bli en hel del vallning för Fanny. Hon fick sitt första pass för året igår. Och jag är supernöjd. Hon var lugn och trygg och det känns som vi har en bra bas att jobba från. Hon var oxå väldigt nöjd och för första gången på väldigt länge så upplevde jag igår att hon var trött i huvudet. Härlig känsla :) Jag har satt lite nya mål för vallningen nu och det är att hon ska bli så bra att hon kan (när jag i min drömvärld köper hus och får) hjälpa mig med dem utan problem. Och att hon då kan vara min säkerhet när jag köper nästa vallhund. Lyckas jag få fram mer känsla och eye är det bra men jag tänker inte bli besviken om det aldrig blir så :) Någon superhäftig vallhund kommer hon nog aldrig att bli men jag tror ändå hon har potential att klara det jag sa ovan :)

Just nu sitter vi ute och njuter i solen. Det är helt vindstilla och det känns nästan som sommar!! Helt fantastiskt att kunna äta frukost ute! Och hundarna njuter av att kunna strosa runt som de vill (och äta hönsskit). Har suttit och studerat Elins höns ett tag och kommit fram till att de är roliga djur. Fast det finns sju reden så ska alla tre ligga i ett. Och fast de har tillgång att spatsera runt i en stor trädgård så är de bara ute typ 30 min, sen går de tillbaka till hönsgården. Men det känns iaf som en riktigt bra påsk när man kan gå ut och hämta äggen själv hos höns man vet har det riktigt bra!!

... just nu sitter jag och känner mig väldigt deppig. Vi var hos vår rehabsköterska igår, då Fanny har blivit lite värre och vänt sig om ofta och kollat mot ryggen trots NSAID. Hon konstaterade dock att det var höftböjar muskeln som spökade igen (Fanny har troligtvis gått och spänt sig pga ryggen) och jag har inte tänkt på att stretcha och massera den för jag trodde att den var bra nu och att den skulle hålla sig bra, nu när hon åt smärtstillande. Men tyvärr var det inte så, jag kommer nog få hålla efter den resten av hennes liv. Och hon ömmade fortfarande en hel del i ryggen :( så som det ser ut nu så blir det till att äta smärtlindring över hela sommaren...

Vi pratade även en hel del om träning, och hon sa att hade det varit hennes hund så hade hon inte kört någon mer agility alls. Det är som att be om fortsatta problem då alla hopp, svängar och stopp på kontaktfält är väldigt påfrestande för ryggen. Så summan av det hela gör att jag nu har bestämt mig för att även om hon blir bra i sin rygg, så kommer vi aldrig mer köra agility :(

Och det är nästan så jag känner gråten komma i halsen när jag tänker på det. Jag har verkligen tyckt om att träna och tävla agility med henne, vi har haft så himla roligt och lärt känna så himla många trevliga människor tack vare just agilityn. Kan faktiskt inte tänka mig någon roligare hundsport. Och det faktum att vi aldrig mer kommer vare sig tävla eller träna mer gör mig riktigt ledsen. Vi tog oss ju inte ens ur klass 1, och jag hade så många mål och planer på vad vi skulle fortsätta träna på. Och jag såg verkligen fram emot att få flytta till uppsala där vi skulle få träna agility med alla underbara hundmänniskor vi känner där. Och nu får vi inte göra något av det :(

Men men, det viktigaste är ju faktiskt att hon blir helt bra och slipper ha ont! Så bara jag ger det lite tid och får sörja att vår agilitykarriär är över, så ska vi nog lyckas hitta något annat roligt att träna så småningom! Hon är ju trots allt världens bästa hund och vän oavsett vad vi hittar på!

Kollade igenom lite gamla agilityfilmer och hittade denna från sommaren 2012 :)

Igår åkte jag ner till Halland efter att äntligen ha tagit mig i kragen och skrivit klart hemtentan. Den är verkligen inte bra men den är förhoppningsvis tillräckligt bra för att bli godkänd! Det blev en kort visit hos farmor och farfar innan vi idag körde ner till Halmstad. Och måste verkligen säga att jag saknar Halmstad. Älskar verkligen att komma tillbaka, saknar stränderna, skogarna, vännerna och syster yster. Det är verkligen ett riktigt toppenställe!
Så idag fick det bli en tur till östra stranden där jag bara njöt av lugnet och av att få gå helt själv på en lång och vacker strand. Och hundarna njöt av att få sträcka på benen och tugga på äckliga saker :)

Väl tillbaka i bilen möttes jag dock av en tråkig upptäck. Min vindruta har fått en lång spricka i sig. Kan inte fatta varför den kom nu?! Bläh varför kan inte bilar bara vara hela och bra för...

Egentligen kanske det borde gå på någon försäkring för tror inte ens rutan är ett år gammal? Och kan inte se något stenskott som kan ha varit starten till sprickan... Aja ska försöka ignorera den över helgen så får jag kolla upp det på måndag när jag kommer hem igen!

I onsdags körde vi Göteborg Tur och Retur för att besöka ortopeden och sjukgymnast med Fanny. Och fick tyvärr inte ett så roligt besked. Men skönt att veta vad det är iaf. Och det kunde ju varit värre...

Det ortopeden hittade var att hon har ont i ryggen, närmare bestämt vid L7. Han kom fram till att det troligtvis är en disk som buktar (och då blir det typ som på människor med ischiasproblem att de kan få problem med obehag, en brännande känsla och strålning ned i benen). Och troligtvis så är det så att disken irriterar och släpper ut några ämnen som orsakar en inflammation i mjukdelarna runt omkring. Det är därför hon svarar så bra på antiinflammatoriskt. Så nu är planen en konservativ behandling, hon ska stå på antiinflammatoriskt en längre tid och gå på rehab för laser och för att bygga upp muskler. Han räknade med att tiden och ökad muskelstyrka kommer få det hela att bli bra och läka ut. Skulle hon inte bli bra eller till och med sämre så blir det en MR röntgen. Så ingen mer agility för oss just nu iaf :( men sålänge hon får fortsätta att gå lite lös så är jag ändå glad!!! För det var nog de mest deprimerande månaderna i hennes liv när hon bara fick gå i koppel!! Så nu kör vi på och håller tummarna för det bästa!!

Det går lite sisådär med Fanny, hon var i stort sett helt bra när hon gick på NSAID, men nu när jag har haft det utsatt i snart två veckor så börjar hon visa små tecken på att allt inte står rätt till igen :( Min stackars lilla tjej! Och hon har varit så otroligt lycklig över att ha fått börja vara lite lös! Men på onsdag blir det koll av både ortoped och sjukgymnast så då hoppas jag vi går till botten med det här!!

Mest så blir det uppletande av leksaker som jag gömmer i lite ojämn terräng (fält eller i skogen), då jobbar hon i ganska lugn takt men får ändå använda hjärna! Och det är verkligen en av hennes favorituppgifter :)

Med Lotta så har allt varit bra. Hon är pigg och busig! Men hon har börjat ömma lite vid höger armbåge upptäckte en tjej som är här och masserar dem någon gång i veckan. Så vi får kolla upp den också så småningom...

Och förra helgen hade vi besök av Emma och Lilly! Vi hade en riktig myshelg och var ute och grillade ena dagen och spenderade mycket annan tid i lekparker och med att kolla på Pippi :)

Och i fredags åkte jag med min klasskompis Anna för att hämta henne hennes bordercollie valp Lantställets Lystra! Och hon är verkligen helt underbar den lilla valpen! Tror hon kommer passa Anna perfekt!!

Idag har vi varit ute på heden och gått. Riktiga vårkänslor med strålande sol som verkligen värmde!!

Sen har Lotta fått träna agility idag! En superbusig Lotta som verkligen var rolig att träna med!!!

Har en stor anatomitenta i morgon! Men har känt mig rätt lugn och färdigpluggad idag så har istället gjort massa annat än att plugga. Bl.a kollade jag igenom massa bilder från det gångna året för jag hade tänkt göra någon sorts sen nyårsresume. Men det blev visst inte av :) Vad jag dock kom fram till när jag fick nedanstående bild på mailen från Elin. Är att jag nu när jag inte får träna agility, så saknar jag det väldigt mycket! Så i 2014 hoppas jag verkligen att vi ska kunna träna massor och bli bättre och stabilare och förhoppningsvis lyckas ta oss ur klass ett iaf :) Men det hänger ju även på att mitt älskade hjärta blir bra i sin rygg!! Men det tänker jag hoppas och tro att hon blir även om den i nuläget inte har visat tecken på att bli det..,

Och sen vill jag gå en personsspårkurs och börja spåra med båda två! Och Lotta hoppas jag kunna starta i rallylydnad med till sommaren :) Sen ska tre av mina klasskompisar som jag umgås med skaffa valpar! :D så det blir förhoppningsvis massa rolig valpträning med dem!! :)

Och sen har jag även fått jobb på Karlstad Djursjukhus i sommar! Så ser fram emot en härlig sommar i Värmland! :)