Nu har jag jobbat tre dagar på nya jobbet. Och det har verkligen varit blandade känslor, från att känna mig totalt okunnig och outbildad till att jag faktiskt känner mig ganska duktig. Men antar att det kommer att vara så ett tag.Är så enormt mycket nytt. Jag hittar ju inte ens på sjukhuset, har glömt de flesta läkemedlesnamn och vad som är normala doser, det är ett helt nytt journalsystem och sen så är det alla rutiner. Kändes väldigt jobbigt de första dagarna när jag kände mig fumlig och knappt kom ihåg hur man bäddade om en säng med patienten i. Men det har kommit snabbt tillbaka. Annars verkar de nya kollegorna väldigt trevliga men det är klart jag saknar mina gamla. De var ju inte bara arbetskompisar utan blev riktigta vänner. Och det är lätt att bara komma ihåg allt som var positivt med gamla jobbet. De goa arbetskompisarna, de mysiga stunderna med patienterna, alla roliga stunder. Man liksom glömer allt det tråkiga och jobbiga. Och det är väll tur det. Men kan iaf känna att jag har lärt mig att tollerera stress på ett annat sätt efter mina 1,5 år på Blå. Och det känns bra. Blir inte alls lika stressad av att ha mycket som ska göra nu som jag blev förut. Och det känns väldigt skönt. Det hjälper ju inteatt bli stressad :)

Så allt som allt så känns det ok, spännande med allt nytt men även lite skrämmande, är ju en urolog, endokrin, bröst och allmänkirusgisk avdelning. Än sålänge har jag i stort sett bara haft hand om urologpatienterna, så ni kan ju gissa om det är mycket katetrar. Det är slangar överallt. Så har fått diverse litteratur att läsa för att få större förståelse för varför patienterna har alla slangar och hur de sitter fast :)

Sen fick jag även Fannys röntgensvar idag (det på skks hemsida). Och där stod det bara C höfter. Hoppas man får ett brev hem med mer kommentarer men vet ju inte hur det brukar fungera. Iaf så känns det lite tråkigt. Men hoppas innerligt att detta inte är något som kommer påverka min lilla prinsessa. För vi älskar ju att träna ihop. Och då framförallt agility. Och det är ju i stort sett det värsta man kan träna. Men tänker lyssna på veterinären och han sa att jag inte skulle begränsa oss. Hon är en hund som verkligen förtjänar ett aktivt liv. Och sen får vi hålla tummarna för att hennes kropp håller för det i många år!

I söndags och måndags var vi och tränade lite. Fick tyvär bara med mig kameran på söndagen. Hade gärna filmat måndagen också för då körde vi  hoppteknink och bakombyten.

Först satte vi upp en teknikövning med 5fot mellan alla hinder, och Fanny tyckte det var superjobbigt, det syntes verkligen hur hon fick kämpa för att samla sig och ta sig fram. Så vi underlättade och längde till 6 fot mellan alla och då gick det mycket bättre. Så där har vi helt klart något att träna på. Sen gjorde vi även en övning där vi ökade med en fot mellan alla hinder och det klarade hon helt utan problem. Så det är främst samlandet hon behöver träna :)

Och sen byggde vi upp en dubbelbox och tränade lite bakombyten. Jag har ju efter Greg kursen bara kört innercirkelträning och sittande bakombytesträning, men oj vad det hade gett reslutat. Nu fattade hon helt och hållet och när jag lyckades hålla mig på diagonalen så blev det riktigt bra, inget chansande här inte. Min duktiga lilla flicka!

Här kommer iaf en liten film från söndagen!

Blir tyvär ingen vallningskurs i helgen heller :( Vädret ochall is sätter stop för det. Så vi får väll ta det längre fram i vår istället. Vi kommer ju iaf prova att valla på vår lilla valpträff som vi kommer att ha med alla Fannys syskon utanför gävle i februari. Ska bli superkul att få se hur alla syskonen är!!

Hittade en film på mammas o pappas dator som jag inte har lyckats ladda upp. Den är från sista helgen i göteborg med bästa Elin vimsa o casper!