Har nu suttit och läst lite för många hundartiklar på nätet tror jag, allas olika tips och tankar på hur man "måste" göra för att få sin bordercollie ger mig bara ångest och får mig att känna mig som en riktigt dålig hundmänniska. Och det finns så många regler och så många fel man kan göra att jag blir alldeles nervös. Hur ska jag klara allt detta? Men försöker lugna mig själv och intala mig att mitt sunda förnuft och de kunskaper jag har borde räcka ganska så långt. I första hand är det ju en social och kontaktsökande hund som fungerar med mig i vardagen och som älskar att träna tillsammans med mig som jag vill ha. Men alla dessa artiklar får detta att låta som den svåraste utmaningen i världen :(

Plus att för lite sömn samt en Fanny som idag nog enbart har sovit en timme på hela dagen, nog har börjat ta ut sin rätt. Fattar inte vad det är med henne idag. Hon har inte alls velat/kunnat sova. Känns allmänt rastlös och kan inte alls lägga sig och slappna av så som tidigare. Detta gör mig oxå nervös för på onsdag så börjar jag jobba dag och då blir det många stilla timmar i bur. Förstår inte riktigt hur hon ska klara det. Självklart blir det endel rastningar, men vet inte riktigt vad hon ska sysselsätta hjärnan med hela dagarna, hoppas verkligen inte att hon lägger sig till med massa dumma beteenden som att äta madrasser eller sitta och skälla :( Idag blev även ett bakslag vad gäller ensamhetsträning, när jag var nere med tvätten och kom tillbaka så hörde jag på långt håll hur hon satt och skällde för full hals. Så nu har vi börjat om från ruta ett igen, jag ska iaf kunna lämna rummet utan att hon säger något...

Men för att försöka se något positivt så känns det iaf som vi har gjort framsteg med rumsrenheten. Idag har hon nästan kommit och sagt till att "nu vill jag ut" och det har inte varit en enda olycka inne. :)

Så nu ska jag sluta vara pessimistisk och gå och sova i stället. I morgon blir nog en bättre dag.

För övrigt så är vi även kaninvakter nu oc i en vecka framöver. Fast hundarna har inte upptäckt honom än, buren står uppe på köksbordet för att han skulle slippa bli så besvärad av dem, så de har inte ens märkt att han är där. Konstigt att de inte ens har reagerat på lukten, knäppa vovvar :)